top of page

Sveriges interreligiösa fredsråd sedan 2004

Freden bygger vi innifrån och tillsammans

Dr Bertil Persson, präst, skolrektor och en nestor inom svensk religionsdialog, talar vid ett möte arrangerat av Sveriges interreligiösa fredsråd (SIRF) den 16 oktober 2004. 

SIRF -
Sveriges interreligiösa fredsråd

Vår vision och vårt uppdrag

En mötesplats för dialog mellan medlemmar från olika trossamfund och för att stärka banden mellan människor.

Tillsammans för en gemensam fredskultur

Sveriges interreligiösa fredsråd är en självständig fredsbyggande organisation där människor från olika religiösa traditioner möts och samverkar för att bidra till utvecklingen av en gemensam fredskultur. Vi vill främja fred, förståelse och förtroende mellan människor, religioner och kulturer. Genom interreligiös dialog och samarbete vill vi stärka respekten för människans värdighet, religionsfrihet och mänskliga rättigheter.Vi tror att religionernas etiska och andliga traditioner har viktiga bidrag att ge till utvecklingen av ett fredligare samhälle. Genom att mötas kring gemensamma mänskliga frågor vill vi skapa förståelse över religiösa och kulturella gränser och inspirera till gemensamt ansvar för vår framtid. Fred börjar inte med enighet. Den börjar med förståelse.

New stars shed light on the past NASA.jpg

Stjärnor bildas

HUBBLE SPACE TELESCOPE

Credit:NASA, ESA and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration

Sveriges interreligiösa fredsråd (SIRF) verkar för ökad förståelse för religionens betydelse och för interreligiös dialog som grund för integration, demokrati och fred. Vårt mål är att stärka förståelsen för andliga och religiösa värden i samhället och att fungera som en intellektuell och social plattform för interreligiöst samarbete. Genom dialog, utbildning och gemensamma initiativ vill SIRF bidra till ökad förståelse mellan olika trosinriktningar och därigenom främja mänskligt utbyte.

 

Sveriges Interreligiösa Fredsråd, bildades 2004 på grundval av Religiöst forum, som var aktivt under 1970-talet. Det finns ett tydligt behov av att förmedla kunskap på ett fördomfritt sätt om olika religioner och förmedla ett forum där troende kan mötas i en öppen miljö.

 

SIRF verkar särskilt inom tre områden: interreligiös samverkan, där möten, utbildning, kulturellt och ungdomsutbyte fördjupar förståelsen mellan religioner; familj, skola och utbildning, med fokus på kunskap om religioners roll i olika kulturer som en grund för integration; samt mänskliga rättigheter och samhälle, där respekt för religionsfrihet, motverkande av diskriminering och erkännandet av människans andliga dimension ses som centrala för ett inkluderande och demokratiskt samhälle.

 

Utgångspunkten är att människan inte enbart är en biologisk och materiell varelse, utan också en andlig. Ett samhälle som beaktar denna helhetssyn stärker både den mänskliga värdigheten och möjligheterna till fredlig samexistens.

 

Det handlar om att utforska den gemensamma grund som finns mellan olika trosinriktningar och som kan bidra till en djupare förståelse av människans existentiella förutsättningar för personlig och social utveckling och mognad. I denna mening kan en sådan gemensam grund utgöra ett viktigt bidrag till att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och fredlig samvaro, genom att den erbjuder en existentiell referensram som går bortom sociala, politiska och etniska grupptillhörigheter.

 

I det dagens samhälle har sekularisering alltför ofta tolkats som nödvändigt att marginalisera religion och livsåskådningar från det offentliga rummet och betrakta dem som uteslutande privata angelägenheter. Därmed har man i förbisett religionens betydelse i den västerländska idéhistorien, som i hög grad har bidragit till framväxten av de demokratiska principer och mänskliga rättigheter som i dag värnas.

 

Det åligger därför de troende själva att synliggöra att människor, trots olika trosinriktningar, delar mer gemensamt än vad som skiljer dem åt – och att detta gemensamma kan bidra till att stärka social sammanhållning och verka för en fredligare värld. Att värna sin religiösa identitet och utövning behöver inte innebära en konflikt med andras tro, förutsatt att det finns en förankring i en gemensam existentiell samhörighet kring trons innersta väsen.

 

Det är denna gemensamma essens som kan ligga till grund för en universell människosyn och därigenom stärka den mänskliga gemenskapen, lokalt såväl som globalt.

Vikten av interreligiös dialog
Att bejaka människans ansvar inför Skaparen och skapelsen – för fred på jorden och fred med jorden

Detta är en mötesplats där religionsdialog lyfts fram som en kraft för samförstånd mellan människor och samfund. Inte bara sociala konflikter, utan även krig mellan stater, skulle kunna motverkas genom starkare inslag av religionsdialog, där parterna i högre grad respekterar den religiösa världsbilden – som i grunden handlar om att lyfta fram människans existentiella medvetenhet och sociala samhällsansvar.

Utgångspunkten är att religion i sig ger uttryck för allmänmänskliga behov och kan vara en viktig inspirationskälla i strävan efter ett tryggt samhälle och en friare värld. Interreligiös dialog utgör därmed en betydelsefull grund för demokrati och för skapandet av ett fredligare samhälle.

I dag lever vi i en allt mer polariserad värld, både globalt och lokalt. I takt med ökande konflikter har vi i stor utsträckning förlorat – eller undvikit – förmågan att föra respektfulla samtal med oliktänkande. Samtidigt som rätten till olika åsikter värnas, ser vi hur intolerans och diskriminering ändå tilltar.

Religion uppfattas ofta som något som splittrar och därför trängs undan från det offentliga rummet. Detta riskerar att skapa ett existentiellt tomrum, särskilt när det gäller frågor om värderingar och vad vi som människor i grunden kan tro på. Föredraget belyser hur religionsdialog kan stärka både den personliga existentiella insikten och religionens konstruktiva roll i samhället.

Vad kan då de religiösa traditionerna bidra med i samtal om försoning och vägar mot en gemensam grund? Dialogens betydelse handlar inte enbart om att acceptera och förstå olikheter, utan i ännu högre grad om att upptäcka det vi delar på djupet. I denna mening kan religionsdialogen bli ett kraftfullt verktyg för ökad förståelse, tillit och samförstånd. De religiösa traditionerna bär gemensamma värden såsom omsorg om medmänniskan, ansvar för skapelsen samt strävan efter rättvisa och fred.

Religionsdialogen kan också ge religionen en tydligare och konstruktiv roll i det sekulära samhället – något som kan vara särskilt välkommet i en tid då materialismen ofta framstår som den dominerande livsåskådningen. Genom att stärka religionsdialogen bekräftas religionernas gemensamma ansvar att bidra till förståelse, försoning och ett fredligare samhälle – lokalt, nationellt och globalt.

​

Religionsdialogen har betydelse inom flera centrala områden, bland annat genom att:

  • Fördjupa vår förståelse av livets mening och människans andliga behov.

  • Stärka troende människors identitet och ansvar i ett sekulärt och mångreligiöst samhälle

  • Synliggöra de universella värden som förenar mänskligheten och kan bära visionen om en fredligare och mer sammanhållen värld.

 Interreligiösa dialogens tre steg

En viktig del av interreligiös dialog handlar inte bara om att förstå hur religioner skiljer sig åt, utan också om att se vad de har gemensamt. Genom att identifiera det gemensamma kan vi kanske också hitta essensen i varje tro – bortom dogmer och ritualer – vilket kan öppna för en djupare insikt om religionens kärna.

Ofta betraktas religion utifrån ett horisontellt perspektiv, där olika religioner med skilda doktriner och sedvänjor tolkas som helt separata och ibland motsägelsefulla.

Om vi istället ser dem som delar av en övergripande helhet och analyserar dem med hjälp av en trestegsmodell, kan vi identifiera deras gemensamma ursprung och grundläggande överensstämmelse. Utifrån detta kan vi också formulera en gemensam människosyn och livssyn som kan få likartade konsekvenser – inte minst när det gäller skapandet av en fredskultur.

En sådan fredskultur kan i sin tur fungera som modell för att hantera andra sociala och politiska konflikter, konflikter som annars kan leda till handlingsförlamning i diplomatiska sammanhang och bana väg för krig.

Exempel på olika religioners syn på människans uppgift och livet.

​

Ju mer vi lär oss om och förstår olika religioner, desto mer upptäcker vi det som förenar oss som människor.​​

Kors.svg.png

Kristendom

”Låt oss inte älska med ord eller fraser, utan i handling och sanning.”

1 Johannesbrevet 3:18

​

buddhism.png

Buddhism

Precis som en djup sjö är klar och stilla, så blir de visa ytterst fridfulla när de hör lärorna och inser dem.​
islam.jpeg

Islam

Bemöt ont med gott för då kan den människa mellan vilken och dig fiendskap rådde bli som en nära, innerlig vän!”

— Koranen 41:34,

Judendom.png

Judendom

Hela Toran
är till för att främja fred. 

Vad kan troende bidra med
för att skapa en fredskultur?

Fredskultur handlar om mer än att förebygga krig. Det handlar om människans förmåga att leva tillsammans med respekt, ansvar och tillit. Religioner och trosgemenskaper bär på djupa traditioner om människovärde, kärlek, försoning och ansvar för vår gemensamma framtid. Kan vi som troende tillsammans lyfta fram det som förenar våra traditioner och låta vår tro bidra till en kultur av fred – i våra relationer, i våra samhällen och i världen? 

Vi lever i en tid där konflikter, motsättningar och osäkerhet präglar vår värld. Samtidigt visar historien att fred inte enbart skapas genom politiska beslut, avtal eller institutioner. En hållbar fred växer också fram genom människors värderingar, relationer och sätt att möta varandra.

Fredskultur handlar om att fred är något mer grundläggande än frånvaron av krig. Det handlar om vilken kultur vi vill skapa och vilka värden som ska forma våra samhällen – om hur vi hanterar våra olikheter och, inte minst, hur vi löser konflikter.

I grunden är fredskultur en existentiell fråga – att se den andre som en medmänniska. Det handlar inte bara om vad vi anser vara viktigt, utan också om varför. Vilka värden vill vi försvara? Vilken framtid vill vi skapa tillsammans? Och vilken sorts människa behöver vi bli för att kunna bygga en fredligare värld?

Religioner och livsåskådningar har genom historien sökt svar på dessa frågor. De har gett människor ett språk för frågor om mening, ansvar, människovärde och relationen till något större än oss själva. Många religiösa traditioner bär på en vision om att människan kan utvecklas bortom rädsla, själviskhet och splittring – mot större medkänsla, ansvar och kärlek.

​

Religionens bidrag till en fredskultur​

 I vår tid har religion ofta kommit att betraktas som en privat angelägenhet, något som främst hör till individens personliga tro. Detta har varit viktigt för religionsfriheten och för möjligheten för människor med olika övertygelser att leva tillsammans.

Samtidigt finns en annan dimension som behöver uppmärksammas. Religioner har genom historien varit betydelsefulla bärare av berättelser, värderingar och föreställningar om människans ansvar och värdighet. De har bidragit till att forma många av de moraliska idéer som fortfarande präglar våra samhällen.

När religioner och livsåskådningar enbart reduceras till privata övertygelser finns en risk att det offentliga samtalet om de djupare frågorna bakom våra värderingar blir fattigare. Vi behöver våga ställa oss frågorna:

​

·    •    Vilken människosyn bygger våra samhällen på?

·    •    Varifrån kommer tanken om varje människas inneboende värde?

·    •    Vilka principer kan förena oss trots våra politiska, kulturella och sociala skillnader?

​

 Dessa frågor behöver ett öppet samtal där både religiösa och icke-religiösa perspektiv får bidra. Religionernas bidrag är inte att vara politiska verktyg, utan att istället ge ett djupare existentiellt perspektiv på de värden som behövs för ett fredligt samhälle: människovärde, ansvar, försoning, solidaritet och respekt för livet.

​

Religion och tro – en väg till förståelse och samverkan

Målet är att skapa större förståelse, bygga tillit och inspirera till fortsatt samverkan som kan överbrygga teologiska skillnader i en gemensam, grundläggande människosyn. Det innebär inte att särarten försvinner eller att en tro urholkas – snarare tvärtom. Det illustrerar istället att religionen i grunden vilar på något universellt och allmängiltigt bortom tid och rum.

​

En fredskultur behöver bygga på en gemensam förståelse av vissa grundläggande mänskliga värden. Här kan religioner och livsåskådningar tillsammans bidra till och fördjupa en universell etisk grund som förenar människor, även när de har olika politiska och sociala uppfattningar.

Samtidigt är fredskultur inte en fråga för en enda tradition. Den är en gemensam mänsklig strävan där människor med olika religiösa, kulturella och filosofiska perspektiv kan mötas kring grundläggande värden som människans värdighet, respekt, dialog och ansvar för framtiden.

​

En inbjudan till samtal och en gemensam framtid​

En fredskultur kräver både yttre och inre utveckling. Vi behöver samhällen och institutioner som främjar fred och rättvisa, men också människor som utvecklar förmågan att lyssna, förstå och samarbeta.

Därför vill vi bjuda in till ett samtal om fredskultur. Mötet är inte tänkt att ge alla svar. Det är en möjlighet att samla olika röster, erfarenheter och perspektiv – att skapa förståelse, bygga relationer och upptäcka nya möjligheter till samverkan.

​

Religioner har en betydligt större roll att spela i samhället än att bara ses som en privat angelägenhet. Vår tids stora prövning ligger i att upptäcka hur olika trosåskådningar, trots sina teologiska skillnader, kan mötas i en gemensam syn på människan och livet. Det är en levande insikt som vårt samhälle djupt behöver, särskilt när vi ska hantera de akuta sociala, nationella och globala konflikter vi står inför. Frågor om vår miljö, rättvisa, integration och psykisk hälsa bottnar i grunden alltid i en existentiell dimension – i hur vi förstår oss själva och varandra.

En sådan gemensam grund kan bygga broar mellan människor, samhällsgrupper och generationer. När vi vågar lyfta blicken mot de existentiella frågorna bjuds vi in att förstå varandra på ett djupare plan. Det ger oss utrymme att dela med oss av våra erfarenheter, vår tro och våra drömmar om en värld där vi kan leva i harmoni – både med skapelsen och med varandra.

 

Vi tror att stora förändringar ofta börjar genom människor som möts och vågar föra samtal om det som verkligen betyder något. Fred börjar inte bara med de beslut vi fattar tillsammans. Den börjar också med de människor vi väljer att bli.​​​​

​

Interreligiösa samtal om människan och livet – att söka det som förenar oss på djupet

Du som är intresserad av livsåskådningsfrågor är varmt välkommen att delta i en kommande studiecirkel och seminarieserie.

Tillsammans utforskar vi de stora frågorna om människan, livets mening, etik, tro, filosofi och hur olika religiösa och humanistiska traditioner kan bidra till ökad förståelse, samverkan och en kultur av fred. 

Samtalen bygger på öppen dialog, ömsesidig respekt och en vilja att lära av varandra. Oavsett livsåskådning är du välkommen att delta. 

Välkommen att tillsammans med andra utforska de frågor som förenar människor över religiösa och kulturella gränser – och som kan bidra till en fredligare värld.

Mer information om tid, plats och program kommer inom kort.

​

Se våra tidigare evenemang – från 2004 och framåt 

bottom of page